Det som nu behöver ske är att alla de som är intresserade av svensk skola och reformer sätter sig ner och läser rapporterna noggrant. Att myndigheter och departement diskuterar den djupa information som finns i det undersökningsinstrumentet som heter Pisa, skriver Per Kornhall i en analys av Pisa-resultatet.

Pandemin förklarar mycket av de svenska skolornas försämrade Pisa-resultat, konstaterar Skolverket. Men det är att komma för lätt undan, menar matematikläraren och skoldebattören Nicklas Mörk: – Vi borde rimligen ha klarat oss bättre än andra OECD-länder med tanke på att vi inte stängde ner skolorna i samma utsträckning.

Pisa-raset i läsförståelse och matematik gör att det inte går att bortse från att svenska elever både läser och räknar sämre nu än de gjorde för fyra år sedan, understryker Karin Herlitz, lärare i svenska och engelska. – Kanske behöver det vara ett så här stort tapp för att riktigt ruska om. Nu finns det inget att skylla på, säger hon.

Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén är bedrövad över Pisa-undersökningens svenska resultat. – Tyvärr är risken stor att de omfattande besparingarna inom skolan har gjort att situationen är ännu sämre idag än resultaten visar.

Svenska elevers kunskaper i matematik och läsförmåga i den globala Pisa-mätningen har haft en uppgående kurva sedan "chockåret" 2012 – men nu vänder det neråt igen. Här är de viktigaste punkterna från Pisamätningen 2022 som presenterades i dag.

Svenska 15-åringar tappar stort i den globala kunskapsmätningen Pisa. Resultaten har rasat i matematik och läsförståelse och är tillbaka på bottennivån för tio år sedan. Pandemin pekas ut som en förklaring. – Vi ser samma mönster i de flesta andra länder, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Forskarna Gulz, Haake och Sjödén ifrågasätter skolans trender och menar att de bygger på myter, bland annat differentierad undervisning. Det är tydligt att förvirring råder kring begreppen, vilket även Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson lyfter i sitt svar till forskarna. Här bemöter vi forskarnas syn och delar med oss av Eskilstunas tolkning av differentierad undervisning.

Svensk grundskola dras alltmer isär. Resultatskillnaderna mellan olika elevgrupper fortsätter att öka, visar flera undersökningar. – Årets Pisa-undersökningen lär inte vara ett undantag, säger Pontus Bäckström som är Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.

Efter landsomfattande manifestationer mot neddragningar i skolan har kommunernas budgetar nu börjat klubbas. Och skolorna drabbas. På Kryddgårdsskolan i Malmö riskerar nu en fjärdedel av personal att bli av med jobbet.

Forskning kan genomföras av olika anledningar, skriver Anders Jönsson och Pernilla Lundgren med anledning av tre forskares kritik mot trender i skolan.

Trots lärarbrist och behörighet som varierar mellan 40 och 90 procent av lärarna i grundskolan, har antalet uppsägningar av lärare på grund av arbetsbrist ökat med över 200 procent sedan 2018. Det visar siffror från Omställningsfonden.

Skolinspektionen ger Internationella engelska skolan i Växjö fram till slutet av mars att se till att engelskundervisningen sköts av legitimerade lärare i engelska. En feltolkning av skollagen, menar IES.

”Den här arbetsbeskrivningen är inte alltför långt ifrån vardagen. Det tål att tänkas på så intensivt att skrattet fastnar i halsen”, skriver Maria Wiman.

Bara tre veckor före jullovet måste Stockholms stad hitta nya skolplatser för flera hundra elever. Anledningen är Skolinspektionens oväntade beslut att stänga en friskola, sedan Säpo varnat om koppling till våldsbejakande islamism.

De senaste åren har Sala kommun bantat skolan med 37 miljoner. I december kan ytterligare 20 miljoner försvinna. – När politikerna inte väljer att investera i ungas förskola och skolgång så kommer notan i framtiden att bli enorm, säger, Marita Karlström-Andersson, ordförande för Sveriges Lärare i Sala.

Samtidigt som svenska elever toppar i demokratikunskaper, enligt undersökningen ICCS, lägger regeringen förslag som i praktiken innebär minskat elevinflytande. – Jag tror är en anledning till att Sverige ligger högt är att svenska skolan praktiserar demokrati, säger didaktikforskaren Stefan Cohen.

Fortfarande lämnar tre av tio elever gymnasiet utan examen. Sveriges Lärare menar att det finns hjälp att ge – men då krävs det bättre förutsättningar för medlemmarna.

Malin Rimmö har blivit hela Sveriges rebellrektor. När hon såg sin nya budget fick hon nog – och struntade i den. – Jag hoppas att fler rektorer gör som jag, säger hon.

Svenska åttondeklassare presterar på toppnivå i samhällsfrågor. I ett internationellt kunskapstest placerar sig Sverige på andra plats. Men ännu en gång visar svensk skola stora resultatskillnader beroende på elevens bakgrund – och anmärkningsvärt stora skillnader mellan tjejer och killar.

Är utbudet på den växande värdegrundsbuffén verkligen viktigare än skolans redan alltför nedprioriterade kärnuppdrag: ämnesavgränsad undervisning? Det frågar sig gymnasieläraren William Malmsten.