Hon är lärare på SFI (svenska för invandrare) och ser hur eleverna skickas på olika insatser – i stället för att delta i undervisningen. ”Jag börjar bli rejält trött på alla dessa kockar som tillåts röra runt i sfi-soppan”, skriver Maria Fredriksson.

Om man inte försöker, slipper man misslyckas. Så förhöll sig eleven Leo till skolarbetet. Men i stället för att presentera krav och förväntningar, ställer läraren en fråga. Den ändrade allt. Så insåg Henric Waehrens att alla elever kan göra sitt bästa.

Det finns de som sagt att Skolverkets arbete med kollegialt lärande är ovetenskapligt och det finns röster i lärarkåren som menar att man inte ska behöva gå på onödiga möten utan få förbereda sina lektioner i fred. Båda de här utsagorna stör mig. Men samtidigt innehåller de naturligtvis korn av sanning, skriver Per Kornhall.

Malmö idrottsgymnasium har hittat en metod som ger både ämneslärare och mentorer tid för sina uppdrag. Heltidsmentorer – med 200 timmar till uppdraget. – Vi i facket är överens med ledningen om att det ska vara luftigt i tjänstefördelningen, säger Marie Lilja, mentor och yrkeslärare.

Elevernas bristande stavning och grammatik har dominerat vinterns skoldebatt. Men att reducera skrivande till rätt eller fel riskerar att skymma det viktigaste, menar skrivforskaren Eva Lindgren. Skrivande handlar ytterst om kommunikation och demokrati.

I ett klassrum knyts ord ihop som repstumpar. Här arbetar svenskläraren Anna Nilsson med sambandsord, värdeladdade begrepp och verkliga mottagare för att få eleverna att vilja skriva – och förstå varför det spelar roll. Tillsammans med forskaren Eva Lindgren visar hon hur medvetet språkarbete, höga förväntningar och envishet kan förvandla motstånd till mening.

Utbildning är en avgörande skyddsfaktor mot segregation, utanförskap och i förlängningen kriminalitet. Svenska folket verkar förstå det, med den faktiska politiken bygger på andra prioriteringar, skriver förbundsordförande Anna Olskog.

Reglerade timplaner skulle ge gymnasieelever den undervisning de har rätt till – och betydligt bättre förutsättningar för lärarna. Det var ett av budskapen när Sveriges Lärare träffade utredaren Magnus Henrekson. – Listan skulle kunna bli hur lång som helst, säger Anne Pihlo, Sveriges Lärare.

”Som lärare hoppas jag att svensk skola är viktigare just nu än tydliga positioneringar under ett valår. Jag vädjar därför till oppositionen: Ställ er bakom dessa nödvändiga reformer. Svensk skola behöver dem!”, skriver Filippa Mannerheim.

”Skolan ska inte rangordna elever och synliggöra hierarkier inför öppen ridå. Därför bör papptallrikarna i god tid före skolavslutningen slängas där de hör hemma – i soptunnan”, skriver Fredrik Sandström.

Skolverket har polisanmält tre kommuner för fel i hanteringen av statsbidraget för Lärarlönelyftet. – Vilken brottsmisstanke det handlar om är upp till polis och åklagare men bedrägeri, bidragsbrott eller trolöshet ligger nära till hands, säger Sofie Lundkvist, enhetschef på Skolverket.

Presentförbudet i Västerås står fast – trots massiva protester från lärare, lokalpolitiker – och utbildningsminister Simona Mohamsson (L). – Den lilla vanliga uppskattning som inte handlar om mutor försvinner, säger Erik Liljenskog, ordförande Sveriges Lärare Västerås.

En ny samnordisk studie visar hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen. En sak är gemensam för svenska, danska, norska, finska och isländska lärare: läsundervisning trumfar litteraturundervisning. ”Skönlitteraturen spelar en viktig roll i nordiska högstadieklassrum” skriver Anna Nissen, , universitetslektor i svenskdidaktik.

Rektorn Karin Öberg vägrade vika sig för vårdnadshavarnas krav om att stänga av en polisanmäld lärare. Nu ger åklagaren henne – och läraren – rätt.

”Fler skolledare bör ha den inställning och övertygelse som Linnea Lindquist uppvisar”, skriver HP Tran efter att ha läst hennes nya bok.

Hon arbetar på en friskola – men känner inte igen sig i debatten. ”Självklart ska vi diskutera vinster i välfärden och granska oseriösa aktörer. Men när förslag utformas som breda verktyg riskerar de att slå hårt även mot de skolor som fungerar väl, där det kanske snarare hade behövts en pincett än en spade”, skriver Susanne Moe.

Ekonomin ljusnar för kommunerna, enligt en ny rapport från Sveriges kommuner och regioner. Ändå går organisationen till hårt angrepp mot regeringens skolpolitik. Anledningen: Den kostar för mycket. – SKR måste sluta tro att kommunerna kan ansvara för skolan utan att satsa rejält, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.

”Så många vuxna det finns kring dessa barn som redan på lågstadiet märker ut sig. Ändå hackar skivan – vi kommer inte framåt”, skriver Maria Wiman.

För att lösa bristen på speciallärare krävs att 80 procent fler utbildar sig varje år fram till 2038. Men den lösningen skapar nya problem, säger Alicia Eriksson, ordförande för speciallärarnas intresseförening.

Låga löner, långa kvällar – och brist på utbildningar inom kulturämnena. Sveriges Lärare larmar om bristerna i kulturskolan – och kräver nationell lagstiftning. ”Vem ska undervisa i kulturskolan i framtiden?”, frågar Ellen van Lokhorst, lärare i Kulturskolan och ledamot i Sveriges Lärares förbundsstyrelse.