”Vi är kvar på ruta ett med de digitala nationella proven. Kasta in handduken för sjutton gubbar. Slaget är förlorat. Elvis har lämnat byggnaden. Lägg ner skiten”, skriver Maria Wiman efter det senaste kaoset.

Skolverkets digitala nationella prov kraschade under torsdagens testkörning med elever i årskurs 6, 9 och gymnasiet. I en klass lyckades endast 10 av totalt 26 elever att genomföra samtliga delar. – F till Skolverket, säger Josefina Garcia Hultqvist, Sveriges Lärare Stockholm. Nu riktas politiska krav mot regeringen om att slopa provplattformen.

”Låsningen i debatten om bestraffningar har uppstått på grund av olyckliga ordval – vi borde prata om vilka konsekvenser som uppstår när politikerna inte prioriterar skolan”, skriver HP Tran.

Skolan blir en arena för symbolpolitik när valrörelsen drar igång. ”När den är över kommer språket att finnas kvar – som en ny normalitet, inskriven i varje styrdokument och varje debattartikel om hårdare tag”, skriver Nikolai Almgren.

Elevinflytande handlar mer om att förstå världen, inte om att att de ska bestämma provdatum eller regler. Det skriver Diego Garzon Barrios: ”Problemet handlar nog mindre om elevernas inflytande i sig, och mer om hur skolsystemet i stort hanterar frågor om makt, ansvar och tillit".

Skolverket och Totalförsvarets forskningsinstitut har larmat om riskerna med utländskt ägande i skolan och förskolan. Nu visar en ny granskning från Skolinspektionen att kommuner brister i ägar- och ledningsprövning av privata förskolor. – Det innebär en risk för att barn hamnar i verksamheter som inte är lämpliga, säger Olivia Öberg, utredare på Skolinspektionen.

”Ska man tro på den samtida skoldebatten så kommer alla svårigheter att lösas av sig självt om barnen kunde plockas bort fullständigt”, skriver Maria Wiman.

”Vad i all världen har vi det här systemet för? Det är i alla fall inte för eleverna och Sveriges framtids skull. Man ska nog följa pengarna för att förstå det”, skriver Per Kornhall.

Var femte lärare i förskola, fritidshem och grundskola uppger att de alltid har för hög arbetsbelastning. För högskolelärare är siffran ännu högre: 28 procent. Det rapporterar Arbetsmiljöverket, som nu kräver åtgärder. – Vi har länge påtalat de strukturella arbetsmiljöproblemen för arbetsgivarna inom välfärden, men trots det ser vi inget trendbrott, säger generaldirektören Lars Lööw.

Våld och hot mellan elever har ökat och krupit ned i åldrarna. Sex av tio lärare på fritidshem bevittnar kränkningar varje vecka, enligt en ny rapport. – Barnen betalar priset för en politik som urholkat fritidshemmen, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.

”Det är dags att Sverige avslutar systemet med fri utdelning på skattefinansierad utbildning och återansluter sig till resten av världen”, skriver Marcus Larsson i en slutreplik.

”Självklart har vi, precis som alla andra skolhuvudmän, utmaningar och områden som behöver utvecklas. Men vi är stolta över våra skolor, vårt kvalitetsarbete och de kunskapsresultat vi når”, skriver Jimmy Kjellström och Lotta Krus, chef för Academedias gymnasie- och grundskolor.

”Att lägga ner specialpedagogutbildningen idag vore en lika dålig idé som det var att lägga ner speciallärarutbildningen på 1990-talet. Och som vanligt osynliggörs både förskolan och fritidshemmet”, skriver Rikard Nero.

”Vi vill vara bra lärare. Men vi kan inte vara det när vi tvingas agera föräldrar, socialsekreterare och livscoacher – samtidigt som vi ska bedriva undervisning av hög kvalitet”, skriver Ulrica Björkblom Agah.

”Inför valåret känns skolpolitiken som en kastrull med popcorn – nya förslag poppar upp nästan dagligen. Snabba utspel ersätter långsiktighet. Att skolan blivit så politiserad är djupt problematiskt. Vi behöver analys som går till botten med skolans utmaningar – annars fastnar vi i ständiga brandkårsutryckningar”, skriver Diana Storvik.

Den statliga utredningen om att ersätta utbildningen till speciallärare och specialpedagog ska vara färdig sommaren 2026. ”Tempot är högt och risken är uppenbar: beslut kan fattas innan skolans professioner hinner göra sina röster hörda”, skriver specialpedagogen Lotta Rosenquist.

Mer i bidrag och mindre i lån har fått fler att söka kompletterande pedagogisk utbildning, KPU. Det visar en analys från CSN. – Det är väldigt kul att fler blir lärare, vi vet att vi behöver fler lärare generellt. Men egentligen är det fel väg att gå, säger Adam Kedert, ordförande för Sveriges Lärarstudenter.

”Att ha speciallärare med sin ämneskompetens är en guldgruva i arbetet med elever i behov av stöd. Att ha specialpedagoger som arbetar på organisations- och gruppnivå för att utveckla verksamhetens specialpedagogiska arbete, handleda lärare samt ge särskilt stöd till elever, fyller båda sina funktioner i den komplexa verklighet som skolan är”, skriver Linnéa Byström.

Antalet skyddsstopp inom förskola och skola ökar. Nya siffror från Arbetsmiljöverket visar en uppgång med 50 procent sedan 2024. I Kiruna räddade fackets ingripande hälsan på personalen och eleverna. – Jag var utsatt för ganska hård press, säger Sveriges Lärares huvudskyddsombud Fredrik Fjordell.

Antalet skyddsstopp i förskola och skola ökar igen. Vanligaste orsaken är brister i inomhusmiljön. Men hot och våld är också en vanlig orsak. Det visar listan från 2025 – när två månader återstår.