Gråzonsbarnen befinner sig i ett gränsland mellan anpassad skola och läroplanens mål. För många är det en tröstlös kamp. – Att avskaffa betyget F och införa nivåanpassad undervisning skulle rädda många, menar läraren Jenny Johansson och didaktikforskaren Arne Engström.

Regeringen tillsätter en utredning av Komvux och svenska för invandrare, SFI. Kraven på kommuner, privata aktörer och elever ska skärpas. – Vad jag vill se är nationella regleringar, säger Lillemor Malmbo, ledamot i nationella skolformsföreningen för gymnasiet och vuxenutbildningen och ordförande för Sveriges Lärare Umeå.

Elever måste lära sig att komma förberedda till lektionerna redan på lågstadiet, skriver Setayesh Kormi Nouri: ”Det vi kallar ´förberedelse´ i skolan kallas professionalism i vuxenlivet. Om skolan på allvar ska förbereda elever för framtiden måste ansvar bli en naturlig del av utbildningen, inte något vi hoppas uppstår spontant i årskurs 1 på gymnasiet”.

Obligatorisk minimibemanning och större uppdrag för elevhälsan – till en kostnad av en miljard kronor. ”Återreglering” säger Lotta Edholm om förslagen i utredningen ”En förbättrad elevhälsa”. Kanske kan det bli en avlastning för lärarna? – Ingen lärare ska behöva stå ensam med det här ansvaret, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.

Lagkrav på minimibemanning och elevhälsogaranti: max sju dagar innan barn och unga får träffa skolsköterska, kurator eller specialpedagog/speciallärare. Det är elevhälsoutredaren Åsa Lundkvists förslag i sitt slutbetänkande ”En förbättrad elevhälsa”. – Dagens elevhälsa räcker inte till, säger hon.

Nu finns en möjlighet att minska barngrupperna i Hudiksvalls förskolor. Men det kräver uppslutning. – Alla som har möjlighet att delta i vår manifestation måste komma, säger Ing-Marie Mårtensson, ordförande för Sveriges Lärare i Hudiksvall.

Brist på handledning från Skolverket har tvingat lärarna att hitta egna lösningar för att även elever med låg kognitiv förmåga ska få godkänt i skolan. – Många sätter E istället för F, det är den krassa verkligheten, säger läraren Anna-Maria Nord.

Emma Arvidsson har tagit över ordförandeklubban för Sveriges Lärarstudenter – och manar till ett fackförbund med ”mer jävlar anamma”. ”Om man vill ha medlemmar i morgon behöver man lyssna på studenterna och slå näven i bordet i dag”, skriver hon.

Skolmyndigheterna får kritik för att deras stöd inte vilar på vetenskaplig grund. Samtidigt lyser den sortens studier som Riksrevisionen efterfrågar med sin frånvaro: Varken Skolforskningsinstitutet eller andra finansiärer har sådana som sitt ansvar. Professor Thomas Nygren förklarar vad som behövs.

Var tredje elev i utsatta områden klarar inte skolan. De behöriga lärarna är färre och rektorerna slutar och drar vidare. Nu varnar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) för att utan stora insatser kan polariseringen öka ytterligare. – Det är tragiskt, men inte förvånande, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.

Året rullar mot sitt slut – vilket inte bara betyder jullov, utan även regeländringar från Skolverket att hålla reda på. Bland annat ska det bli lättare att dela information om elever mellan myndigheter – för att förhindra och bekämpa brottslighet. Men det blir också tidsbegränsningar för studier inom SFI.

För 14 procent av eleverna blir grundskolan en omöjlig kamp. De är för smarta för anpassad grundskola men saknar kognitiva förutsättningar för den vanliga läroplanen. – Inför en ny skolform för gråzonsbarnen, säger rektorn Linnea Lindquist.

Här är Liberalernas vallöften: • Partiet vill ha bort aktiebolag ur skolväsendet. • Inför ett maxtak för antal elever i en skolklass.

De kämpar så hårt de kan men för 14 procent av eleverna är det en hopplös kamp. – Missriktad välvilja har gjort skolan till en plåga för väldigt många helt i onödan. Det är ett svek mot barnen, säger psykologen Love Grahn.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson och partistyrelsen vill se totalt vinstförbud för friskolor, men möter internt motstånd. En ny undersökning från Sveriges Lärare visar att 67 procent väljarna står bakom förslaget. ”Fortsätt pressa på, ni har väljarna och Sveriges Lärare med er” skriver förbundsordföranden Anna Olskog i en debattartikel på Aftonbladet.

”Forskning visar tendenser och mönster – inte absoluta sanningar för varje enskild situation. Detta gör den inte mindre värdefull, bara att lärarens professionella omdöme alltid måste väga in”, skriver Niclas Fohlin i slutreplik till läraren Susan Hall.

Det anstår inte vårt rika land att dag efter dag acceptera att tusentals barn har förlorat vardagens kontext. Tänk om vi i skolan fick resurser att bemöta de där knorrungarna redan nu, innan det är försent, skriver Maria Wiman.

Att undervisa med ett relationellt perspektiv innebär inte att sänka kraven. Men det kräver rimliga gruppstorlekar, fler lärare, och tätt samarbete med elevhälsan. Att straffa elever strider däremot mot Barnkonventionen, skriver Sara Köhlin, specialpedagog.

”Undervisning är inte som en apparat där du stoppar in rätt metod och får ut samma resultat”, skrev Niclas Fohlin, angående Riksrevisionens kritik mot skolmyndigheterna. Susan Sall är kritisk. ”Han ifrågasätter Riksrevisionens rapport och försöker samtidigt karaktärsmörda hela evidensrörelsen, skriver hon.

”Vi är på väg att uppfostra ungdomar som tror att de är berättigade till allting. Skolsystemet saknar disciplin och hårdare konsekvenser. Men för att säkerställa att det verkligen blir konsekvenser, måste vi ge lärarna de rätta verktygen”, skriver eleven Hanna Schmidt, 16.