”Problemet uppstår när teorin krockar med verkligheten. De här fyra frågorna borde politikerna svara på innan det skickas ut populistiska pressmedelanden”, skriver Sara Bruun.

”I en butik kan vi låta bli att köpa in en produkt. Vi kan sälja något annat istället. Men i skolan kan vi inte välja bort ett ämne för att budgeten inte räcker till. Undervisningen måste genomföras ändå”. Josefin Gennerud skriver om bristen på läromedel i skolan.

”Obs-klasser, akutskolor, screening och årliga tester. Vill Liberalerna backa skolan in i framtiden?". Det undrar Arne Engström, biträdande professor, Strömstad akademi.

”Läroplanen slår fast att skolan ska bygga starka, välmående och ansvarskännande individer. Men till skillnad från ämneskunskaperna finns inget system för att följa upp eller kvalitetssäkra detta uppdrag på individnivå”. Nicholas Murigu saknar riktlinjer för elevernas utveckling och välmående.

Mer pengar, mindre klasser. Men sedan då? Det frågar sig Ulrica Björkblom Agah: ”Vi har systematiskt tagit bort allt det som kan vara det minsta krävande och förklarat de dåliga skolresultaten med för lite pengar”.

Vi Lärares artikelserie om våldet mot lärarna är fylld av skakande vittnesmål. Sveriges Lärare har en lista med åtgärder för regering och arbetsgivare att bocka av. – Hårdare tag utan resurser, stöd och kompetens, inte blir det någon lösning. Trygghet skapas genom rätt kompetens och rätt stödinsatser, säger Anna Olskog, Sveriges Lärare.

Vi Lärare har i flera artiklar skildrat hur antisemitismen ökar i svenska skolor. Regeringen ger nu Skolverket i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser för att komma till rätta med problemet.

”Det tragiska i historien om Helmer är att alla visste. Redan i årskurs ett kunde lärarna ana. I årskurs tre ville många dra i nödbromsen. Det fanns gott om utrymme att fånga upp och fånga in. Ändå fick Helmer bli en siffra i statistiken”, skriver Maria Wiman.

Efter Sveriges Lärares larm om våldet mot lärare i fritidshem, bestämde sig Helena Ackesjö, professor i pedagogik, att forska på frågan. Målet är att identifiera risker och hitta lösningar på vad som kan göra yrket mer hållbart. Fynden hittills? 130 barn i trånga lokaler, ensamarbete, outbildad personal. – Det är värre än vi trodde, säger hon.

Regeringen går vidare med krav på ekonomisk redovisning för varje enskild friskola. Det blir också tidsbegränsningar för vinstutdelning. Men förslaget om att stoppa ägare som tar ut vinst från att söka statsbidrag hänger i luften. Det bekräftar källor för Vi Lärare.

Varannan barngrupp i förskolan är större än Skolverket rekommenderar – trots att det föds färre barn. Det visar Skolverkets siffror. Nu kräver Sveriges Lärare att regeringen kommer med maxtak i lagen. – Det är inget annat än skamligt att välfärdslandet Sverige behandlar verksamheten där barns utbildning startar på det här viset, säger Anna Olskog, Sveriges Lärare.

Liberalerna vill återinföra obs-klasserna för att hantera stökiga elever. – I praktiken handlar det om att freda helklassundervisningen, säger partiledaren Simona Mohamsson till Vi Lärare.

Den anpassade grundskolan i Göteborg är i kris. Antalet elever har rekordökat och hot och våld har blivit vardag. – Det kan inte fortsätta så här, personalen far riktigt illa, säger Terje Adkins, huvudskyddsombud för Sveriges Lärare.

Lärare som begår övergrepp och en samhällsdebatt som efterlyser hård disciplin i skolan har satt fokus på lärarnas yrkesetik. Nu reagerar lärarnas yrkesetiska råd.

Hot, våld och kränkningar har blivit vardag för många lärare. Det visar rapporten ”Skyddad titel, skyddslöst yrke”, från Sveriges Lärare. Här har medlemmar från F-klass till gymnasieskola fått dela med sig av sina erfarenheter. Detta är lärarnas egna ord.

Lärare vittnar om hur personal tvingas söka vård efter våld på skolan. Ännu vanligare är hot och kränkningar. Det visar en undersökning från Sveriges Lärare. Nu ger Vi Lärare utsattheten ett ansikte. Det här är händelserna som satt avtryck i nyhetsflödet under 2026.

Finska skolan valde bort marknaden – och läraryrket har fortfarande hög prestige. Det skrev Kari Parman, och fick kritik från Christoffer Hökmark, Almega utbildning. Han menar att uppgifterna är missvisande, och att även finska elever sjunker i Pisa. ”Det är bortförklaringarna som är missvisande”, skriver Kari Parman i sin slutreplik.

Tre lärare och en professor. De är nya medlemmar i Expertrådet för läsning, Sveriges Lärares och Lärarstiftelsens gemensamma bidrag till kampen mot läskrisen. – Lärare vet vad som saknas och behövs, säger Karin Herlitz, gymnasielärare i Nacka.

Regeringen underkänner Skolverkets arbete med att ta fram nya läroplaner. Nu tänker regeringen styra myndighetens jobb betydligt stramare. – Nu skärper vi kraven på Skolverket, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).

600 personer har sökt Kriminalvårdens 15 lärartjänster till fängelseskolorna. Rektorn Åke Svensson är fylld av tillförsikt. – Vi har 100 procent behöriga lärare och goda resurser.