Engelbrektsskolans rektor Tomas Hultqvist hävdar att han känner till efterforskningsförbudet. Ändå ställde han frågor som justitekanslern anser vara brottsliga. Vi Lärare bad yttrandefrihetsexperten Nils Funcke räta ut några frågetecken.

Vi kanske måste våga fundera på vad man kunde göra med tiden istället för att kompetensutvecklas i tid och otid, skriver Maria Wiman. 

Tumultet på Engelbrektsskolan innebar slutet för en lärare. – Jag tycker det är problematiskt att rektorn varit i tjänst på skolan under den här processen och att det i stället slutade med att vår medlem fick lämna skolan, säger Simon Sandström, huvudskyddsombud för Sveriges Lärare.

Rättegången mot Engelbrektsskolans rektor Tomas Hultqvist hölls på onsdagen. – Om det här inte leder till en fällande dom finns inte mycket kvar av det rättsliga skyddet för efterforskningsförbudet, säger Erik Mårild, jurist hos Justitiekanslern.

”I den pågående avtalsrörelsen mellan lärarna och de kommunala huvudmännen ser vi ingen vilja till samarbete. Ingen vilja till förhandling. SKR säger sig värna den svenska modellen, men i förhandlingarna har man varit ytterst nonchalant när det kommer till lärarnas krav”, skriver Adam Kedert, ordförande för Sveriges Lärarstudenter.

Reglerad undervisningstid och maxtak för antal elever i klassen. Två faktorer som skyddade lärarna och undervisningen. Nu befinner sig lärarna i medling med SKR och Sobona om reglerad undervisningstid. Arbetsgivaren har hittills stått fast i sitt motstånd.

Nästan en hel arbetsvecka. Så många fler timmar undervisar lärare på högstadiet idag, jämfört med om förslagen i regeringens utredning blir verklighet. För låg- mellanstadie- och gymnasielärare handlar det om ett tjugotal timmar. – Det är hög tid att återreglera svensk skola, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.

Nytt professionsprogram, ny läroplan på gymnasiet och skolbibliotek på varje skola. Vi Lärare listar lagändringarna som träder i kraft efter halvårsskiftet 2025.

”Enligt mig feltolkar Per Måhl betygsutredningen”, skriver gymnasieläraren John Nilsson.

”Är jag hoppfull att min arbetssituation förbättras om regeringsförslagen blir verklighet? Det korta svaret är nej. Men för att svara på riktigt behöver vi börja i andra änden” skriver gymnasieläraren Anna Knutson Savelid.

Nya läroplanen för gymnasiet, Gy25, har inte hunnit införas helt – men röster höjs redan för att den behöver göras om. – Den riskerar att bli ett utdaterat stickspår innan den ens implementerats, säger Anne Pihlo, ordförande för Sveriges Lärares nationella skolformsförening för gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

”Alla veckor bör vara 'Teacher Appreciation Week', men kanske vi kan börja med vecka 19. Sverige har lånat några traditioner från USA, och jag vill gärna slå ett slag för att vi adopterar den här också” skriver Ryan Jurison.

När en förskola i Varberg hade planeringsdag krävde en vårdnadshavare kompensation för förlorade timmar. Det fick han inte och JO-anmälde därför förskolan. Nu ger JO förskolan rätt.

Robert Walldén, en av de utsedda granskarna av Skolforskningsinstitutets översikt, menar att kritiken mot råden om skrivundervisning träffar fel.

”I Sverige finns mycket att göra för att lärare ska kunna bedriva god undervisning. Men det är också viktigt att stötta lärarkollegor runt om i världen. Vi står bakom ”Protect Education in Emergencies” – och Sveriges Lärare behöver agera”, skriver Terje Adkins, Sveriges Lärare Göteborg.

Nu fördjupas den politiska splittringen i motståndet mot regleringar av lärares undervisningstid. Centerpartiet öppnar för regleringar inom kollektivavtalet, efter att Liberalerna inom Sveriges kommuner och regioner (SKR) gjort detsamma. Men Socialdemokraterna, som styr SKR, vägrar svara på Vi Lärares fråga om de är för eller emot regleringar av lärares undervisningstid.

Antalet elever i anpassad grundskola har ökat med 7,5 procent sedan föregående läsår, enligt Skolverket. Samtidigt sjunker behörigheten. Nu kräver Riksförbundet FUB regeringsinsatser.

Det finns fem villkor som måste vara uppfyllda för att betyg ska bli likvärdiga och prov ska ge positiva effekter, skriver betygsforskaren Pehr Måhl.

Riksrevisionens granskning av myndigheters digitaliseringsprojekt visar problem med ökade kostnader och förseningar. Ett av de granskade projekten är Skolverkets provplattform – där Skolverket själva uppger att risken för kvalitetsproblem är hög.

”Dagens skolpolitiker resonerar som Bamse. De vill ordinera dunderhonung till Sveriges lärare. Men vi har inte råd med kortsiktiga adrenalinsfyllda lösningar. Vi måste få tid och lugn att se varje drake, att plocka fram vår inre farmor”, skriver Maria Wiman.