Utbildningen förberedde inte tillräckligt för mentorsuppdraget, och många lärare har aldrig fått avlastning av en heltidsmentor. ”Om mentorskapet är avgörande för elevers trygghet och skolgång måste det också tas på allvar i lärarutbildningen och i skolans organisation", skriver Henric Pettersson.

De nya gymnasiebetygen riskerar att sänka elevernas motivation. Det menar Tasnim Kafri. ”Vad händer med en skola där elever redan från start upplever att deras ansträngning saknar betydelse?”.

Hon fick Ingvar Lindqvistpriset för att hon gör det svåra självklart – fångar upp alla elever i sina klassrum. Gymnasieläraren Anki Norman ser en lösning på hela skolans problem i sin egen ­strategi: att använda specialpedagogiska verktyg i den ordinarie undervisningen.

Från och med januari 2027 gäller offentlighetsprincip även för friskolorna – och det fackliga arbetet kan bli lättare. Men det är en insyn med begränsning – bland annat av ägare och vinster. – Man kommer kanske inte åt det kritikerna hade velat, säger Maria Refors Legge, lektor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

Det handlar inte om provresultat. Inte heller hur ”duktig” en elev är rent generellt. Läraren Haider Abbas listar föräldrarnas vanliga missuppfattningar.

Allt fler samhällsuppgifter landar på skolan – medan undervisningen hamnar i skymundan. Det saknas gränser för var lärarnas arbetsuppgifter upphör, menar Josefin Gennerud: ”När läraryrket blir gränslöst drabbas till slutbåde lärarna och eleverna och deras familjer”.

”Ta emot gåvan från elever och föräldrar – men undvik att lägga upp en bild på sociala medier. Det är ändå ingen som vill se det”, skriver HP Tran.

”Max var 13 år när han valde att avsluta sitt liv. Hur kan vi ha ett skolsystem som fullkomligt krossar så många snillrika ulltussar?”, skriver Maria Wiman.

Erfarna lärare åkte ut. Historiker och genusvetare blev ”inne”. ”Många analyser blev det, av varierande kvalitet”, skriver Erik Cardelús. Nu slår han ett slag för metodiken – och ger sina tre tips till politikerna som ska reformera lärarutbildningen.

Hon är lärare på SFI (svenska för invandrare) och ser hur eleverna skickas på olika insatser – i stället för att delta i undervisningen. ”Jag börjar bli rejält trött på alla dessa kockar som tillåts röra runt i sfi-soppan”, skriver Maria Fredriksson.

Om man inte försöker, slipper man misslyckas. Så förhöll sig eleven Leo till skolarbetet. Men i stället för att presentera krav och förväntningar, ställer läraren en fråga. Den ändrade allt. Så insåg Henric Waehrens att alla elever kan göra sitt bästa.

Det finns de som sagt att Skolverkets arbete med kollegialt lärande är ovetenskapligt och det finns röster i lärarkåren som menar att man inte ska behöva gå på onödiga möten utan få förbereda sina lektioner i fred. Båda de här utsagorna stör mig. Men samtidigt innehåller de naturligtvis korn av sanning, skriver Per Kornhall.

Malmö idrottsgymnasium har hittat en metod som ger både ämneslärare och mentorer tid för sina uppdrag. Heltidsmentorer – med 200 timmar till uppdraget. – Vi i facket är överens med ledningen om att det ska vara luftigt i tjänstefördelningen, säger Marie Lilja, mentor och yrkeslärare.

Elevernas bristande stavning och grammatik har dominerat vinterns skoldebatt. Men att reducera skrivande till rätt eller fel riskerar att skymma det viktigaste, menar skrivforskaren Eva Lindgren. Skrivande handlar ytterst om kommunikation och demokrati.

I ett klassrum knyts ord ihop som repstumpar. Här arbetar svenskläraren Anna Nilsson med sambandsord, värdeladdade begrepp och verkliga mottagare för att få eleverna att vilja skriva – och förstå varför det spelar roll. Tillsammans med forskaren Eva Lindgren visar hon hur medvetet språkarbete, höga förväntningar och envishet kan förvandla motstånd till mening.

Utbildning är en avgörande skyddsfaktor mot segregation, utanförskap och i förlängningen kriminalitet. Svenska folket verkar förstå det, med den faktiska politiken bygger på andra prioriteringar, skriver förbundsordförande Anna Olskog.

Reglerade timplaner skulle ge gymnasieelever den undervisning de har rätt till – och betydligt bättre förutsättningar för lärarna. Det var ett av budskapen när Sveriges Lärare träffade utredaren Magnus Henrekson. – Listan skulle kunna bli hur lång som helst, säger Anne Pihlo, Sveriges Lärare.

”Som lärare hoppas jag att svensk skola är viktigare just nu än tydliga positioneringar under ett valår. Jag vädjar därför till oppositionen: Ställ er bakom dessa nödvändiga reformer. Svensk skola behöver dem!”, skriver Filippa Mannerheim.

”Skolan ska inte rangordna elever och synliggöra hierarkier inför öppen ridå. Därför bör papptallrikarna i god tid före skolavslutningen slängas där de hör hemma – i soptunnan”, skriver Fredrik Sandström.

Skolverket har polisanmält tre kommuner för fel i hanteringen av statsbidraget för Lärarlönelyftet. – Vilken brottsmisstanke det handlar om är upp till polis och åklagare men bedrägeri, bidragsbrott eller trolöshet ligger nära till hands, säger Sofie Lundkvist, enhetschef på Skolverket.