Vi Lärare prisas för det kreativa omslaget till ”Sjuka skolan”, som visade att lärare är sjukare än andra. – Jag är glad och väldigt tacksam, säger Vi Lärares designchef Fredrik Öhlander, som står bakom idén.

På torsdag väntas riksdagen i bred politisk enighet besluta om en nationell reglering av lärares undervisnings- och planeringstid. – Äntligen. Det här är seklets viktigaste och mest efterlängtade reform för lärare, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog – som varnar för flera hot mot reformen.

Se konflikthantering som en möjlighet att sätta gränser, skapa en bättre undervisningssituation och bygga en starkare relation till eleverna. Här är experternas bästa råd för hur du ska göra.

Snart ska riksdagen rösta om reglering av lärares undervisningstid. Men en av motionerna inför omröstningen sticker ut, skriver Hanna Garberg och Thom Hunter: ”Väntar ett nytt skolsvek bakom hörnet”?

Betygsutredningen vill se en kalibrering: Lärarnas betyg justeras efter resultatet i de nationella slutproven. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar det är nödvändigt. ”Inte för att lärare inte kan bedöma, utan för att Sverige inte kan ha tusen olika måttstockar och sedan låtsas som om resultatet är likvärdigt”.

Utbildningen förberedde inte tillräckligt för mentorsuppdraget, och många lärare har aldrig fått avlastning av en heltidsmentor. ”Om mentorskapet är avgörande för elevers trygghet och skolgång måste det också tas på allvar i lärarutbildningen och i skolans organisation", skriver Henric Pettersson.

De nya gymnasiebetygen riskerar att sänka elevernas motivation. Det menar Tasnim Kafri. ”Vad händer med en skola där elever redan från start upplever att deras ansträngning saknar betydelse?”.

Hon fick Ingvar Lindqvistpriset för att hon gör det svåra självklart – fångar upp alla elever i sina klassrum. Gymnasieläraren Anki Norman ser en lösning på hela skolans problem i sin egen ­strategi: att använda specialpedagogiska verktyg i den ordinarie undervisningen.

Från och med januari 2027 gäller offentlighetsprincip även för friskolorna – och det fackliga arbetet kan bli lättare. Men det är en insyn med begränsning – bland annat av ägare och vinster. – Man kommer kanske inte åt det kritikerna hade velat, säger Maria Refors Legge, lektor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

Det handlar inte om provresultat. Inte heller hur ”duktig” en elev är rent generellt. Läraren Haider Abbas listar föräldrarnas vanliga missuppfattningar.

Allt fler samhällsuppgifter landar på skolan – medan undervisningen hamnar i skymundan. Det saknas gränser för var lärarnas arbetsuppgifter upphör, menar Josefin Gennerud: ”När läraryrket blir gränslöst drabbas till slutbåde lärarna och eleverna och deras familjer”.

”Ta emot gåvan från elever och föräldrar – men undvik att lägga upp en bild på sociala medier. Det är ändå ingen som vill se det”, skriver HP Tran.

”Max var 13 år när han valde att avsluta sitt liv. Hur kan vi ha ett skolsystem som fullkomligt krossar så många snillrika ulltussar?”, skriver Maria Wiman.

Erfarna lärare åkte ut. Historiker och genusvetare blev ”inne”. ”Många analyser blev det, av varierande kvalitet”, skriver Erik Cardelús. Nu slår han ett slag för metodiken – och ger sina tre tips till politikerna som ska reformera lärarutbildningen.

Hon är lärare på SFI (svenska för invandrare) och ser hur eleverna skickas på olika insatser – i stället för att delta i undervisningen. ”Jag börjar bli rejält trött på alla dessa kockar som tillåts röra runt i sfi-soppan”, skriver Maria Fredriksson.

Om man inte försöker, slipper man misslyckas. Så förhöll sig eleven Leo till skolarbetet. Men i stället för att presentera krav och förväntningar, ställer läraren en fråga. Den ändrade allt. Så insåg Henric Waehrens att alla elever kan göra sitt bästa.

Det finns de som sagt att Skolverkets arbete med kollegialt lärande är ovetenskapligt och det finns röster i lärarkåren som menar att man inte ska behöva gå på onödiga möten utan få förbereda sina lektioner i fred. Båda de här utsagorna stör mig. Men samtidigt innehåller de naturligtvis korn av sanning, skriver Per Kornhall.

Malmö idrottsgymnasium har hittat en metod som ger både ämneslärare och mentorer tid för sina uppdrag. Heltidsmentorer – med 200 timmar till uppdraget. – Vi i facket är överens med ledningen om att det ska vara luftigt i tjänstefördelningen, säger Marie Lilja, mentor och yrkeslärare.

Elevernas bristande stavning och grammatik har dominerat vinterns skoldebatt. Men att reducera skrivande till rätt eller fel riskerar att skymma det viktigaste, menar skrivforskaren Eva Lindgren. Skrivande handlar ytterst om kommunikation och demokrati.

I ett klassrum knyts ord ihop som repstumpar. Här arbetar svenskläraren Anna Nilsson med sambandsord, värdeladdade begrepp och verkliga mottagare för att få eleverna att vilja skriva – och förstå varför det spelar roll. Tillsammans med forskaren Eva Lindgren visar hon hur medvetet språkarbete, höga förväntningar och envishet kan förvandla motstånd till mening.