Dags att återinföra datakunskap i skolan? Det tycker artikelförfattaren, som också vill förbjuda elevdatorer upp till och med högstadiet. ”Få skolor vågar ifrågasätta de personliga datorerna”, skriver Anna Fitzgerald.

Lärare vittnar om att elver kan läsa orden, men inte förstår betydelsen. Det skriver Keltoum Bentaher Oulehri, som slår ett slag för att prioritera läsförståelsen. ”Nästan allt skolarbete bygger på att eleverna kan tolka instruktioner, förstå begrepp och ta till sig fakta”, skriver debattören.

”Jag vet inte. Jag vill inte. Jag orkar inte. Jag kan inte. Jag bryr mig inte”. Det är lätt att tolka elevers svar som bristande motivation, skriver Ahmad Abdul Hafiz. Han föreslår att se sådana reaktioner som signaler, snarare än slutpunkter i det pedagogiska arbetet.

Utbildningsministern Simona Mohamsson (L) vill förbjuda fula skolor. – Barn ska känna gåshud när de kommer till sin skola, säger hon. Utspelet har väckt kritik.

Skolinspektionen hotar Academedia med 8,5 miljoner kronor i böter, sedan elever på Donnergymnasiet i Göteborg gått miste om flera hundra undervisningstimmar. – Det här kan bli en tickande bomb, och det gäller många fler skolor än den här, säger Christian Liljeros, biträdande ordförande för Sveriges Lärare Academedia.

”Det är skillnad på att bygga en hinderbana och att kasta en isklump. Men det är också skillnad på maktutövning och ömsesidig kamplek”, skriver företrädare för Svenska Budo & kampsportsförbundet.

Staten har ekonomiska muskler – och borde satsa på skolan. Det skriver 15 lärare på Backens skola i Umeå. ”Vi som arbetar i skolan vet vad som måste göras, skriver de.

I en dalgång, alldeles vid Vindelälven i nordvästra Västerbotten, ligger Ammarnäs. I den lilla fjällbyn finns en F–6-skola som just nu har 13 elever. – Det bästa med att jobba här är att jag hinner se alla barn. Här är det inte stressigt, säger Ann-Sofie Isaksson som bytt en stor skola i Västmanland mot en av Sveriges minsta.

I början av terminen avled en elev efter en tragisk olycka på en skolgård i Hassela. Nu kräver Arbetsmiljöverket att lärarna ska se till att eleverna verkligen förstår riskerna på skolgården. – Hur kan vi säkerställa det? frågar sig Susanne Forslin, ordförande för Sveriges Lärare Nordanstig, där Hassela ligger.

Sexualitet, samtycke och relationer är ett relativt nytt ämne – som enligt artikelförfattaren ”svällt till orimliga proportioner, med ideologiska förtecken”. Nu hoppas Therese Rosengren att regeringen rensar i läroplanens värdegrundsarbete. ”Lärare behöver arbetsro”, skriver hon.

En rektor i Boden låter en lärare som polisanmälts för våld mot en elev jobba kvar. – Jag kan inte stänga av personal utan bevis, säger rektorn.

”Trots att politiker länge uttryckt oro för sjunkande läskunskaper hos elever görs ingenting för att få bättre koll på läget. I många länder genomförs nationella kartläggningar redan när eleverna är 6-7 år, men i Sverige får vi invänta de nationella proven i årskurs 3. Det är för sent”, skriver Lotta Krus, chef för AcadeMedias grundskolor.

Problemen med helklassundervisning är lika gamla som folkskolan själv, menar forskaren Britten Ekstrand. Men en statisk nivågruppering är inte lösningen, enligt henne. ”Att tidigt klassa elever som hög- eller lågpresterande är inte förenligt med vetenskapligt grundad kunskap. Det är inte möjligt att förutsäga hur barns/ungas utveckling kommer att gestalta sig”, skriver hon.

Brist på balans mellan undervisning och administrativa uppdrag. Svårt eller omöjligt att få tid till planering och efterarbete. Arbetsmiljön påverkar livet hemma negativt. Det är vanliga upplevelser hos lärare som besvarat en enkät från Skolupproret, en nystartad Facebookgrupp med drygt 1000 lärarmedlemmar. – Det är inte okej att vi betalar med vår hälsa, säger grundaren Line Berg.

Bristen på behöriga lärare i Malmfälten får Sveriges Lärare att kräva en överenskommelse mellan företaget, staten och kommunerna för att finansiera skolan. Och de får stöd av gruvfacket. – Regeringen kommer mest med fina ord, säger Petter Lundin, Sveriges Lärare Gällivare.

”I Huddinge är det nu tolv ungdomar som på kort tid fått ta emot utvisningsbeslut. Palla att se människan bakom byråkratin liksom. Medmänsklighet va? Pyttsan”, skriver Maria Wiman.

Regeringens tålamod är slut. Skolverket har nu fått två månader på sig att ta fram en plan för hur arbetet med digitala prov ska kunna genomföras. De uppmanas även att ta hjälp av Försäkringskassan, Skatteverket och Trafikverket.

Lärarbehörigheten är låg, och gruvan lockar med bättre arbetsmiljö och högre löner än i skolan. Vi Lärare har skrivit om krisen i malmkommunerna Gällivare och Kiruna. – Regeringen följer situationen kring Malmberget noga, säger utbildningsminister SImona Mohamsson (L).

Löner och ohälsa bland personalen på förskolorna hänger samman med driftsformen. Och icke vinstdrivande friskolor sticker ut, enligt en ny forskningsrapport.

Kommunen satsar 7 miljoner kronor på att locka lärare – bland annat med hyresbidrag och liftkort. Men Sveriges Lärare kräver mer än ”Gällivarepaketet”. – Så mycket pengar som vi genererar till staten och inte får något tillbaka, säger Petter Lundin, ordförande Sveriges Lärare Gällivare.