Kommunen sökte och fick lärarlönelyft för 29 lärare. Men de 29 lärarna fick aldrig ta del av pengarna.

Skolledare och lärare utan legitimation fick i våras i genomsnitt högre lärarlönelyft än legitimerade lärare som inte var skolledare. Det visar Vi Lärares analys av Skolverkets register över vilka som fick del av lärarlönelyftet.

280 skolledare fick i våras del av det statliga lärarlönelyftet. Två rektorer på en privatskola i en exklusiv del av Västsverige tillhör de som fick allra mest: 6 700 kronor var i månaden. De flesta av lärarna på samma skola fick inget alls.

Hur mycket tjänar lärare i grundskolan, gymnasiet och förskolan? Var i landet tjänar lärare mest? Och hur ser heltidslönen ut beroende på om du jobbar i kommunal eller privat sektor? Vi Lärare har den senaste statistiken över lön för lärare.

Trots politiska löften om satsningar på skolan fortsätter lärarlönerna att sjunka. – Var en skola ligger har stor betydelse för hur mycket lärarna tjänar, säger Pontus Bäckström som är samhälls­politisk chef på Sveriges Lärare.

Lärarlönerna behöver höjas – rejält. Det menar Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog. – Högre lön och bättre arbetsvillkor skulle dessutom göra att många behöriga lärare återvänder till skolan.

Är du missnöjd med din lön? – Be din chef att motivera lönen och hur den speglar dina prestationer, säger ombudsman Emelie Maurer på Sverige Lärare.

Det är stor skillnad i lärarbehörighet mellan Täbys grundskolor. – Huvudmännen bör i högre utsträckning använda sig av löneverktyget för att öka lärarbehörigheten, säger Carolina Morell som är ordförande för Sveriges Lärare i Täby.

Olegitimerade lärare som blir behöriga ska­ garanteras högre lön. Det kräver Sveriges Lärare inom Academedia. – Påslaget ska vara minst 2 000 kronor i månaden, säger vice ordföranden Christian Liljeros.

Skolverket och regeringen skyller på varandra medan gråzonsbarnen kämpar. Men hjälp finns. – Ring oss, vi står med öppna armar för alla lärare, säger Therese Lindahl, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Regeringen vill skrota de extra anpassningarna. Arne Engström, professor i matematisk didaktik, ger tummen upp: ”Konsekvenserna av beslutet har inneburit en dramatisk försämring av villkoren för elever med svårigheter i skolarbetet”.

Lärarna dissar Skolverkets läslistor i Ämneslärarens granskning. Svensklärarna vill äga litteraturlistan själva. Men Moderaterna ser sitt projekt som ett fönster mot bildningsresan: ”Sällan har vi pratat så mycket om svensk kultur som under framtagandet av kanonen”, skriver Kristina Axén-Olin, kulturpolitisk talesperson (M).

Shahla Osman Sofis första kontakt med det svenska samhället var läraren Viveca. På ett halvår gick hon från att inte kunna ett ord svenska – till att läsa trettio böcker. Nu arbetar hon själv på en skola där eleverna talar 50 olika språk. ”Vivecas engagemang och kontakt med mina föräldrar skapade stark tillit”, skriver hon.

Vi Lärare är i VM-final. Med två nomineringar i branschtävlingen CMA London gör Sveriges Lärares redaktion upp om guldet med några av världens största mediebolag. – Vi är sjukt stolta och glada, och peppade att få mäta oss med branschens giganter, säger Vi Lärares chefredaktör Michael Jonsson.

Nära en miljard kronor, sju år senare och en vecka efter fackets skarpa krav i Vi Lärare, pausar regeringen de digitala nationella proven. – Jag är mycket belåten att regeringen har lyssnat på lärarnas krav, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.

”Timmar (TIMMAR) av utbildningar och kopierande. All oro. Allt merarbete. Pengar pengar pengar. Är det någon som har ordning på något här? Haaallååå??”, skriver Maria Wiman efter beskedet om digitala nationella prov.

Sveriges Lärare har krävt att regeringen stoppar de digitala nationella proven. I dag kom beskedet. – De senaste testerna visar att de uppenbarligen inte fungerar, säger Lotta Edholm (L), gymnasie-, högskole- och forskningsminister, till Sveriges Radio Ekot.

Gråzonsbarnen befinner sig i ett gränsland mellan anpassad skola och läroplanens mål. För många är det en tröstlös kamp. – Att avskaffa betyget F och införa nivåanpassad undervisning skulle rädda många, menar läraren Jenny Johansson och didaktikforskaren Arne Engström.

Regeringen tillsätter en utredning av Komvux och svenska för invandrare, SFI. Kraven på kommuner, privata aktörer och elever ska skärpas. – Vad jag vill se är nationella regleringar, säger Lillemor Malmbo, ledamot i nationella skolformsföreningen för gymnasiet och vuxenutbildningen och ordförande för Sveriges Lärare Umeå.

Elever måste lära sig att komma förberedda till lektionerna redan på lågstadiet, skriver Setayesh Kormi Nouri: ”Det vi kallar ´förberedelse´ i skolan kallas professionalism i vuxenlivet. Om skolan på allvar ska förbereda elever för framtiden måste ansvar bli en naturlig del av utbildningen, inte något vi hoppas uppstår spontant i årskurs 1 på gymnasiet”.