Träning och repetition ger färdighet, men ordet ”läxa” har blivit ett skällsord. Det skriver Sarah Cross – som vill se läxorna som ett tillfälle till repetition.

Sedan 2015 har läsresultatet i Pisa minskat med 28 poäng, och Sverige står inte ensamt i sitt fall. Grannländerna Norge, Danmark, Finland och Island lutar sig mot flera olika förklaringar till raset. De digitala verktygen är en.

Svenska elevers resultat i läsning och matematik faller. Nästan var tredje svensk 15-åring når inte ens nivå 2 i läsning. Bakom den ganska tekniska formuleringen döljer sig något betydligt mer dramatiskt.

Elever med NPF drabbas hårt i skolan. Därför vill Daniel Brundin inför NPF-anpassade läroplaner. ”Att fortsätta som idag är ohållbart”, skriver han.

Efter Pisa-fallet kommer Socialdemokraterna med ett löfte om höjda statsbidrag, bland annat till skolan. Sveriges Lärare välkomnar beskedet. – Faktum är att samtliga partier behöver sluta upp bakom en långsiktig och värdesäkrad finansiering av välfärden, säger Anna Olskog, förbundsordförande.

Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skyller Pisa-raset på ”skärm-pandemin”. ”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn från den värld de lever i. Den måste ge dem redskap att förstå den – och tillgång till fler världar än de annars hade fått möta”, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska.

”Vi kan förfasas hur mycket som helst över resultaten i Pisa. Men kom inte här och spela Allan med någon slags låtsad bestörtning.”, skriver Maria Wiman.

Nästan var tredje elev når inte upp till Pisas grundläggande nivå i läsförståelse. Det är ett svenskt bottenrekord som får allvarliga konsekvenser, enligt professorn Linda Fälth. – Våra 15-åringar måste kunna läsa för att lära. Det blir oerhört bekymmersamt i alla ämnen när en tredjedel av eleverna inte klarar det.

Svenska elever rasar i matte i Pisa – men det är ett och ett halvt år kvar till den räddning som regeringen presenterar. – Det är en mattekris, men den har pågått länge, säger Ola Helenius, professor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet och en av hjärnorna bakom de kommande kursplanerna i matematik.

”Pisa mäter vad 15-åringar kan, men är betydligt sämre på att visa varför resultaten förändras. Därför lämnar undersökningen gott om utrymme för säkra förklaringar”, skriver Jonas Vlachos.

En tredjedel av svenska elever når inte grundläggande nivå på läsförståelse i Pisa-mätningen. Det är ett bottenrekord. – Jag försöker ändå med näbbar och klor att ta mig igenom matigare texter, säger högstadieläraren Cecilia Peña, ledamot i Expertrådet för läsning.

Pisa-rapporten har lagt sig som en våt filt över Skolsverige, enligt Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog. – Utvecklingen måste vändas, säger hon. – Lärarna behöver mer tid, mindre klasser och eleverna mer stöd av utbildad personal.

”Jag lägger noll skuld för att det blivit så här på individen. Jag lägger all skuld på systemet. Men systemet är allas vårt ansvar så vi måste hjälpas åt att ändra det”, skriver Marcus Larsson efter det nedslående Pisa-resultatet.

Svenska elever har aldrig varit sämre på matte, läsförståelse och naturvetenskap, visar den färska Pisa-undersökningen. Klart oroande, enligt kunskapsforskaren Samuel Sollerman, som dock sitter lugn i båten. – Ibland funderar jag på vad våra elever kan, säger han.

Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) pekar ut skärmarna som orsaken till kunskapsraset i Pisamätningen. – Det är skärmarna som är giftet i vårt samhälle, både i och utanför skolan, säger hon. Men S-ledaren Magdalena Andersson anser att det nu är ett nationellt nödläge i svensk skola.

Kunskapsraset för svenska elever är kraftigt i den senaste Pisa-mätningen. Sammantaget har de aldrig varit så dåliga på matematik, läsförståelse och naturvetenskap i någon Pisa-mätning de senaste 25 åren. – Det är en dyster bild, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket, på en presskonferens.

Riksdagen har beslutat begränsa friskolornas vinster. Socialdemokraterna går till val på att förbjuda vinstutdelning. ”I stället för att diskutera undervisning, kunskapsresultat, studiero och vilka skolor som faktiskt fungerar handlar allt mer om ägarformer, vinster och juridiska konstruktioner”, skriver Andreas Mörck, förbundsdirektör Almega utbildning.

I Vi Lärares intervjuserie med lärare som även är politiker lyftes krav på ökad statlig reglering, bättre arbetsmiljö och mindre grupper och klasser. Vi Lärare framförde deras krav till riksdagspartierna. Så här svarar de.

S vill se mer AI i skolan – Liberalerna håller fast vid skärm till pärm. Susan Sall vill se konkreta svar på sin lärarfråga, från politiker, Skolverket och huvudmännen. ”Risken med oinformerade beslut är att hypen ersätts av besvikelse så som tidigare digitalisering av skolan”, skriver hon.

Regeringens reformer utgår från den stora skolan som norm. Jonas Wallin varnar för att alla nya bestämmelser riskerar att slå ut småskolorna.